Se tunne on vaan niin ihana kun sä yrität vaihtaa kuvamataidosta musiikkiin ja et saa opinnonohjaajaasi kiinni. Se on ainakin varma etten aio enään ikinä mennä kuvamataito tunnille. Se on vaan nii helvetin turhaa ja nii helvetin tyhmää, ei muuten mutta meijän kuvamataito ope on ihan omaperäinen, eikä hän ymmärrä nuorisoa. Selitäpäs kuinka semmonen voisi olla joku opettaja?
Tänään oli taas semmonen raskas päivä, 08.25-10.00 kuvamataitoa ja sitten "Missä Kerran Kuljimme" 12.10-14.15, ihan perus päivä nykyään. Tuntuu jotenkin turhalta edes sanoa että opiskelee, mutta tää on varmaankin ainoa jakso jossa on näin, kaikki muuta ovat varmaankin ihan helvetillisiä.
-> Salkkarit :)
Svenska: Den där känslan är helt underbar när du försöker byta konst mot musik och du får inte fast din studiehandledare. Det är i alla fall säkert att jag aldrig mer tänker fara på en bildkonst timme. Det är bara så himla onödigt och så jävla dumt, inte annors men vår bildkonstlärare är lite smått speciell , och den förstår inte ungdomar. Förklara åt mig hur en sådan kan vara en lärare?
Idag är det igen en sån där tung dag, 08.25-10.00 bildkonst och sen "Där vi en gång gått" 12.10-14.15, nuförtiden är spdana dagar ganska normala. Känns dumt att säga att man studerar, när man inte ens gör någonting, men gissar att det här är den enda perioden var det är såhär och de andra blir säkert helvetiska.
Ei kommentteja:
Lähetä kommentti